Mycket jobb kvar att göra även utan klassisk ideologi

Efter att ha läst debattartikeln i Expressen (och efterföljande kommentarer på andra bloggar) skriven av Alexander Bard, Carl-Johan och Caspian Rehbinder så grips jag av en väldans lust att själv hota vårt parti med totalkrasch om det inte tydligt sluter upp bakom min egen högst personliga agenda. Istället för att lägga fram mina förslag i form av motioner på årsmötet för resten av piratpartisterna att ta ställning till så vore det kanske effektivare att gå via kvällspressen istället?

Nej, om vi på allvar ska enas om att bredda vårt partiprogram så tycker jag diskussionen ska föras via partiets egna kanaler, inte via gammelmedia. Jag är kanske bara konspiratorisk men det känns som om artikelförfattarnas utspel bara är ett försök att få fram deras egna Libdem-agenda med hjälp av sina ställningar som inflytelserika f.d(?) piratbloggare. Jag har sagt det förut och jag säger det igen – Piratpartiet är inget syfte i sig självt. Om våra frågor framgångsrikt drivs av (L), (MP) eller (V) framöver så kan och bör Piratpartiet läggas ned.

De tre författarna tycks redan ha räknat ut PP och dess sätt att arbeta men jag tror att vi har massor av nyttigt jobb kvar att göra med våra kärnfrågor, utan att de behöver erkännas till en viss klassisk ideologi.

För att vi sätter frihet främst?

Läste precis en ledare på SvD med rubrik enligt ovan. Min kommentar: Det som den svenska regeringen sätter är främst är inte frihet och demokrati utan att åstadkomma stabilitet och rimlig utveckling (alla skulle dessutom tjäna på om debatten lägger sig).

Centerpartiet är och var rädda

Apropå CUF’s Magnus Anderssons eftervalsanalys i dagens SvD:

Jag tror fortfarande jag har kvar en valfolder från valåret 2006 där en stor bild på en leende Annie Johansson åtföljs av vackra ord kring individens frihet och respekt för den enskildes rättigheter. Man borde egentligen rama in den. Den “unga Centern” ville ge sken av att vara ett parti som stod upp för den lilla människan jada-jada-jada-bla-bla-bla…
Vad blev resultatet efter valet? Både hon och Federley hade möjlighet att fälla FRA-lagen i omröstningen men efter att ha gråtit(!) en stund i talarstolen så röstar de tvärtemot sina sagda värderingar för att vara garanterade en plats i riksdagen (eller partiledningen, kanske?) under nästa (denna) mandatperiod. Centerns riksdagsledamöter med Johansson och Federley hade en chans att göra det enda rätta men de svek!

Magnus Andersson har rätt i en sak; rädsla har präglat Centerpartiet. Tyvärr är det bara rädsla för att förlora makt och inte rädsla att svika sina ideal.

Folkcentern?

Jag läser på DN att ledarna för Centerns och Folkpartiets respektive ungdomsförbund nu vill slå samman de båda moderpartierna. Enligt artikeln vill de på detta sätt bättre “hävda de liberala frågorna i landet”.

Spontat frågar jag mig: Ett nytt parti som bättre än Centern och Folkpartiet ska hävda sig i frihetliga frågor… är inte det att sätta ribban lite lågt?

Jag tror dock att Centern skulle tjäna på en sammanslagning rent taktiskt om de vill sitta kvar i riksdagen. Anledningen till att de alls är kvar där efter de två senaste valen är enligt min uppfattning främst de 20- och 30-talister på landsbygden som av hävd röstar på det gamla Bondeförbundet (dvs “Traktorcentern“, inte att förväxla med “Brunbyxecentern” under 30- och 40-talet).

“Stureplanscentern” (libertarianerna i partiet) sätter nuförtiden agendan (motstånd mot LAS, privatiseringsiver, skattesänkningar) men det är det gamla gardet bland svenskarna som utgör den breda majoriteten av rösterna i valen.

Maud Olofsson har ett tag haft den omöjliga uppgiften att försöka förena det klassiska landsbygspartiet med den libertarianska framtoningen från huvudstadens backslicks. Hon är dömd att misslyckas och jag ser ingen ljusning för hennes parti. Liksom Folkpartiet så står Centern nu i skuggan av Moderaterna; kanske får vi se ett “Folkcentern” inom kort?

Min far – en poet av rang

Mamma skickade precis följande skaldestycke till mig via interwebben. Det är en hyllningsdikt(?) till min ära skriven av ingen mindre än min egen pappa! 🙂

Vår Gustav gillar data
en lång och skäggig man
han tycker om att prata
för varan sin minsann!

Han sitter framför skärmen
på fritid och på jobb
inomhus i värmen
vår egen långa snobb

Är väl ganska tapper
riddare vill va
skriver på ett papper
jag hatar FRA

Står där ut på gatan
viftande plakat
argare än satan
en purpurröd pirat

Jakärahjärtanes… var får han allt ifrån? 😉 Hittar jag bara en tillräckligt stor sten så ska jag rista ett gäng rediga rader (med stavrim och allt) på denna som tack!

En uppmaning till alla iFånar därute – bojkotta Apple!

Jag läser att Apple nu tar ställning mot Wikileaks genom att inte tillåta en Wikileaks-app som utvecklats för deras iPhone att laddas ned från deras webbutik (appstore?). Apple tar nu tydligt ställning mot informationsfrihet och transparens hos makthavare genom att ställa sig på USA-regeringens sida i Wikileaksfrågan. I denna osmickrande hall of shame står sedan tidigare betaltjänstjätten PayPal och kreditkortsboven MasterCard.

Att Apple motsätter sig fri informations- och kulturspridning är definitivt ingen nyhet. Hela deras verksamhet är baserad på tanken att från sina produkter nitiskt sålla bort den information och kultur som inte passar deras affärsplaner. Inget medieinnehåll och ingen mjukvara får lov att köras på t.ex en Apple iPhone om materialet inte härrör från en av Apple på förhand godkänd källa. Apple har sedan länge försökt motverka konkurrenter på mjukvarumarknaden genom att lägga ut “patentminor” för sina konkurrenter att trampa på.

Jag vill nu rikta en uppmaning till samtliga användare av Apples produkter (Mac, iPad, iPhone, iPod, iTunes och allt annat iSkräp!), i synnerhet bland oss Pirater, att bojkotta företaget effective immediately! Inget gott kan på sikt komma av att man gynnar ett företag som försöker få ensamrätt på universums fundament och som till råga på allt vill censurera användarnas insyn i makthavarnas fulmjöl.

Filmtips inför Julen (se till att titta på denna tillsammans med mamma, pappa, mormor, tomten och alla barnen): Patent Absurdity – How software patents broke the system

Dåligt för min karma – men fan vad jag är skadeglad!

Jag sitter just nu i TV-soffan och ser SVT’s Dokument Inifrån. De har precis släppt en journalistisk bomb i alla Sveriges vardagsrum när de, baserat på läckor från Wikileaks, nu avslöjar att svenska justitiedepartementet har haft informella kontakter med USA bakom ryggen på vår riksdag rörande samarbete för övervakning av misstänkta terrorister i Sverige.

Just nu känner jag mig som en liten pojke på julafton när jag för mitt inre ser vår regering slingra sig som ormar i månader framöver! Jag är så skadeglad och detta är definitivt inte något jag är stolt över; det kan dock inte hjälpas. Vad sägs om att göra en “piraträd” ut på stan beväpnade med flygblad och pins under veckan, någon?

Inga hemligheter – ändå sådant rabalder?

Sten Tolgfors, Allan Widman och Urban Ahlin har det gemensamt att de alla tycker att läckorna från Wikileaks inte kommer med några nyheter och att det som avslöjats om Gripen-affärer, krackelerad alliansfrihet och fuffens med Afghanistanopinionen inte är alls hemligt eller märkvärdigt.

Hur kan saker som enligt dessa herrar är så triviala orsaka sådant rabalder världen över, undrar man? Varför tycks det bara vara diplomater och regeringsföreträdare som har den åsikten?

Två mycket bra länkar som sammanfattar de senaste Wikileaks-läckorna

Jag har läst ett inlägg av Aftonbladets Wolfgang Hansson och ett inlägg på SvD signerat Roger Fjellström. Dessa två tar upp de viktigaste av mina åsikter om Wikileaks senaste läckor som orsakat sådant rabalder världen över. Sammanfattningsvis kan man säga att de bemöter både frågan om huruvida läckorna gynnar folket på sikt såväl som det påstått bristande publicistiska ansvaret (det är faktiskt en hel drös med journalister på väl ansedda tidningar som varit med och publicerat materialet; inte någon vriden RKU-blaska).

Det är min fasta åsikt att makthavare och deras verkställande hantlangare både kan och ska släpas ut i ljuset för allmän beskådan, by default.

 

“Ring P1” – Piraternas bäste vän?

Jag ringde igår förmiddag in till SR’s program “Ring P1” för att försöka skapa debatt om vår alltmer hotade frihet på nätet. Programmet som jag medverkade i finns att ladda ned som podcast. Jag tog som utgångspunkt den pågående rättsprocessen mot TPB och ville passa på att lyfta frågan då hovrättens dom faller imorgon. Domen har en väldigt stor principiell betydelse eftersom den blir prejudicerande för hur det svenska rättsväsendet ser på tjänsteleverantörers ansvar för det som enskilda Internetanvändare gör på nätet. Jag hade turen att kunna ringa direkt efter det att programledaren Tomas Tengby låtit öppna telefonslussarna och jag kom därför fram genom växeln direkt. Min spröda(?) stämma dyker upp ungefär 12 minuter in i klippet och vid ungefär 31 resp 35 minuter hörs två andra personer ventilera sina åsikter i frågan, den senare lite mer nyanserat än den tidigare. Kul!

Jag är glad över att jag fick så mycket som dryga 8 minuter(!) i etern att diskutera frågan med en mycket skicklig programledare. Tengby försöker som vanligt hela tiden vrida och vända på det man säger för att hitta luckor och svagheter i resonemangen. Jag fick dock känslan av att det inte alls var en slump att just jag fick så mycket programtid som jag fick. Det verkar faktiskt som att redaktionen på “Ring P1” gärna tar in samtal som berör deras eget område: informations- och yttrandefrihet på nätet är frågor ligger nära till hands när TPB-rättegången kommer på tal.

Det som slår mig är med vilken lätthet jag nu vid flera tillfällen fått möjligheten att debattera piratfrågor i rikstäckande media! Alla pirater eller piratsympatisörer är kanske  inte lika pigga på att sticka fram hakan i direktsändning men jag vill verkligen uppmuntra fler att göra det! Kan jag så kan alla! Att ringa till “Ring P1” ger definitivt mycket “bang for the buck” och borde enligt min åsikt utnyttjas till max av piratrörelsen, en rörelse som har svårt att komma till tals på bred front i gammelmedia.

Lake är en centerpartistisk guldpirat med en minst sagt diger samling guldkorn som nått SvenneBanan via radio och prasseltidningar. Till min stora glädje så gjorde Lake även en raid in i dagens “Ring P1” för att diskutera budbärarimmunitet/mere conduit (ca 33:30 in i klippet), även detta i väntan på TPB-domen imorgon. Ett trevligt inslag att lyssna till i head-setet vid fikabordet på jobbet! Way to go Lake! 🙂