Efter att ha sett inslaget i SVT Rapport rörande den nedlagda förundersökningen mot de för grundlagsbrott misstänkta SÄPO-cheferna så noterar jag att varken DN eller SvD har skrivit ett ord om saken i skrivande stund.  Detta kan naturligtvis bero på någon slags oskriven regel om att en nyhetsredaktion inte ska “stjäla” (dvs kopiera) förstasidesstoffet från en annan redaktion. Inget märkligt så långt, det kan mycket väl röra sig om gammaldags yrkesheder. Är man dock lite konspiratoriskt lagd (vilket jag blir mer och mer i takt med att jag lär mig hur saker fungerar; det är dessutom bra mycket roligare) så kan man tolka det annorlunda. Vill den borgerliga (den “oberoende liberala”) pressen kanske att läsarna hellre ska läsa om meningsskiljaktigheter på Miljöpartiets kongress eller att Tre Kronor vann mot Letterna i hockeyn?

Till alla er som inte missar ett tillfälle att basha Public Service som koncept så vill jag förutom exemplet ovan peka på att det var SVT Rapport som hösten 2008 avslöjade FRA’s handel med underrättelseinformation till diktaturer och att det var SR’s P3-nyheter som vaskade fram och höll frågan om den jäviga TPB-domaren vid liv i gammelmedia. Public Service är enligt min mening långt bättre lämpade än marknadskrafterna att granska makten. Detta av den enkla och uppenbara(?) anledningen att kommersiell media ägs av samma människor som äger t.ex EU-lobbyisterna.

Men vad har då kommersiell media berikat världen med? Något måste de väl ändå ha åstadkommit? Tja… det är väl mestadels sånt här och sånt här

Jag läste precis ett inlägg rörande det eventuella skyddet mot husrannsakningar som folket bakom den Amerikanska bloggen Gizmodo anser bör gälla även för bloggare. De hävdar detta efter att Gizmodo-bloggaren Jason Chen ska ha blivit utsatt för en husrannsakan av polisen efter att Apple polisanmält bloggen (som en del av hela “bortappade-iphone”-historien). Gizmodos utgångspunkt är att en bloggare borde betraktas som en journalist och därför omges av ett liknande skydd som journalister och tidningsredaktioner har i Sverige.
Jag vill såklart att skyddet för den enskilde mot husrannsakningar bör stärkas såväl som i Sverige som internationellt, men på principfrågan om bloggare är att betrakta som journalister är jag dock av en annan åsikt än både Gizmodo och Hax(?).

Jag anser nämligen inte att bloggare per automatik bör omfattas av riktigt samma skydd som journalister, av samma anledning som att förmånerna av ett kollektivavtal automatiskt inte gäller alla som jobbar utan bara de som är medlemmar i fackförbundet, nämligen att det med rättigheter även ska följa skyldigheter. Om en bloggare på Internet ska ha samma rättigheter som en journalist på en gammelredaktion så ska denna även ha samma skyldigheter. Jag syftar då på saker som källkritik, utgivaransvar, god journalistisk sed och källskydd. Det jag just radade upp är saker som alltför ofta inte alls respekteras av bloggare.

Inom piratrörelsen (både Piratpartiet och den autonoma rörelsen) såväl som bland andra politiska bloggare så har jag många gånger stött på argumentet att tidningarnas och journalisternas dagar är räknade nu när alla kan publicera och nå miljonpublik; precis som skivbolagen så anses de snart bli överflödiga. Inget kunde enligt min åsikt vara mer fel! När informationsutbudet ökar enormt i omfattning, precis som i dagsläget, så ökar snarare behovet av duktiga journalister att hjälpa oss sålla och sammanfatta. Detta eftersom kvantitet inte nödvändigtvis, faktiskt ganska sällan, har något med kvalitet att göra. Att det blir lätt för alla att sprida information och nyheter innebär tyvärr även att det blir lättare att sprida rena stolligheter.

Enda anledningen till att vi alls har sakliga och informativa bloggar är att ribban för lägsta kvalitetsnivå för någon som vill bli ansedd som seriös sattes av gammelmedia en gång i tiden.
Av alla de bloggar som finns på nätet så håller som regel en försvinnande liten del samma kvalité som man bör kunna förvänta sig av någon som har berättandet som profession. Lika lite som jag vill se icke-legitimerade läkare utföra legitimerade läkares jobb så vill jag se anonyma rättshaverister som de ensamt dominerande källorna till information på nätet. Just nu så behöver vi fler journalister än någonsin förut, absolut inte färre.

Sammanfattningsvis: Många journalister är bloggare, men försvinnande få bloggare bör betraktas som journalister!

Last week the parliment of Sweden, Riksdagen, made an official statement that the systematic Turkish murdering of Armenians, among several other ethnic groups (including Greeks) living in the former Ottoman Empire 1915, is to be considered a genocide. The number of civilians killed differs depending on which historian you ask, most of them are counting the victims in hundreds of thousands. Why the Swedish elected assembly made it’s official position clear just now I don’t know, probably it is related to the recent decision by the USA to do just the same.
I was positively surprised by this decision, especially since a handful of elected officials from the , though I recognize that Sweden’s diplomatic work to put an end to Turkeys evidential oppression of ethnic minorities in the country will now become even harder. This is true since the Turks will now feel insulted (just as a stubborn child refusing to apologize to it’s little brother) resulting in them becoming even more nationalistic. Turkish nationalism is the true root of the problem.

The founding father of Sweden as a nation was according to many (including myself) the 16th century king Gustav Vasa. He was up until the early 1900’s regarded a good and just ruler in our history books. This image of the old king is of course a big heap of crap since he was a tyrant with the blood of innocent people allover his hands, as was the case with all European kings during his time. Since his crimes were committed so long ago, though, I as a Swede don’t have any problems with historians calling him a murderer and the creation of Sweden as a nation a massacre. Turkey, though, was founded only a hundred years ago which I guess makes it harder for the Turks to have a more nuanced (and probably more historically correct) view of the early Turkish leaders.

It is also problematic for a supposedly democratic country to have a state-approved “official” version of history (compare this to the re-writing of history in F.Y.R.O.M regarding it’s claimed Greek heritage). Having said that, I personally believe that it is time for the rest of the world to stop neglecting Turkeys history. Since we all(?) agree that the holocaust of the Jews in Nazi-Germany during the 40’s was a genocide, Sweden has made it’s official position here very clear several times, the same must apply to the Turkish situation. Germany and it’s people have accepted the dark and sad parts of their history and moved on building a society that respects human rights. So must Turkey if they ever wish to earn the respect of the western democracies.